Nämen..

Jag förstår inte vad ni gör här inne längre, jag är ju ur usel på att uppdatera?!
Men jag kan liksom in ta bort bloggen heller, den är ju som min dagbok sen flera år tillbaka.. Minus allt väldigt personligt då.
Jag har ändå lyckats på något sätt att få med såpass mycket så att jag håller er läsare intresserade, ett tag var både jag och ni nästan föör flitiga.. Den tiden är över nu, det är en sak som vi alla kan konstatera tror jag.
Kanske blir det bättre nu när jag äntligen skaffat ny dator, en Mac (blev tvungen att skriva det, haha jag ville inte ens ha en sånn egentligen.. ) och jag måste erkänna.. den är ganska grym..

Satt och kikade runt lite innan och kom fram till att jag önskar att jag börjat skriva blogg ca ett år tidigare, då hade jag fått med den delen i mitt liv som jag verkar förträngt mest.. Det hade varit kul att se mitt tankesätt under den perioden, eller kanske hade det inte varit alls kul föresten.. Även om den perioden varade en bit in i början av mitt bloggande så finns den inte med, ingenstans.. Där har vi ett bevis på hur bra jag faktiskt kan va att dölja allt personligt..
Frågan är om det är bra? Innan ville jag verkligen göra det, jag ville inte att någon skulle veta vissa saker. Nu känns det som jag lätt skulle kunna berätta allt för hela världen, men kanske bara för att allt är väldigt bra just nu. Förmodligen hade det inte varit alls intressant för en utomstånde så, hade läget varit annorlunda hade jag startat en ny blogg och skrivit om precis allt..
Eller föresten, jag kan berätta allt för er ändå..
Jag har flyttat in i min lägenhet, är dock nästan aldrig här för umgås mest med killen som gör mig till världens lyckligaste flickvän, eller så jobbar jag, är i stallet och umgås med den andra killen som gör mig till världens lyckligaste matte istället.. Vad mer? Jag försöker spendera lite tid med mina fina vänner vilket jag inte alls hunnit med senaste tiden då vi på MM jobbat, ja låt säga 150 procent kanske?
Snart åker en av dom iväg, lämnar oss, inte för gott men ett helt år.. Ännu en gång får jag oroa mig över att hon kanske väljer att stanna, väljer USA framför mig och vi andra här hemma (jag skulle dock förstå henne...) jaja vilket fall så kommer jag sakna henne!
Vad står mer på i mitt liv?
Njae men det är nog det.. Dags för mig att åka på lite rehab träning, behöver det.. Min föredetta friska fot har spökat för mig denna veckan, vilken i sin tur leder till att mitt föredetta-alltid-skadade-ben gör ännu ondare. Men som tur är så är jag van, såhär har det varit sen jag var liten.. Jag och kryckorna är ett team nu liksom.. noot!!

Nej nu orkar jag inte med denhär surrande och jobbiga datorn något mer, träning, stallet och sen ska jag försöka vara en snäll flickvän igen (och jaa, jag kan faktiskt vara snäll om jag vill..) hörs en annan dag vänner.
Kram


Jag bjuder¨på den...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0