The end.

Jag tror inte jag visste vad jag gav mig in på.. Men jag kan inte göra så längre, jag känner dig inte men jag har absolut ingen emot dig. Snarare tvärtom om jag ska vara helt ärlig, under andra omständigheter hade det inte alls behövt bli såhär..
Det är dags att ge det ett slut och göra det enda rätta, det som känns mest rätt i hjärtat. Borde gjort det för länge sen!
Jag önskar nästan att vi var vänner så jag hade kunnat berätta för dig något du bör veta, inte för att vara elak utan för att jag vet att du förtjänar bättre..
Jag behöver ju trots allt inte detta, jag har trasslat in mig i andra onödiga *historier, helt ofrivilligt givetvis. Som vanligt... Jag är hopplös! Men just nu gör det inte så mycket, jag är ganska nöjd. Förutom just denna sak då..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0