Stronger.

Hur uppnår man det som ens föräldrar förväntar sig av en?
Hur gör man för att bli den perfekta dottern eller sonen?
Finns det verkligen något sätt man kan göra?

Jag vet inte, men jag tycker att hur man än gör så förväntas man göra det ännu bättre, inte alls eller göra något bäst som man helt enkelt inte ens har planerat att göra.!?
Ta som ett exempel vem har inte hört "Nej vi begär inget av dig, så länge du har kul och är lycklig så är det det enda som betyder något!" . Ja, men okej.. Jag tävlar och tränar (eller gjorde.. och kommer göra) men om jag för exempelvis missar en veckas träning eller två kanske, eller kanske 3 veckor. (När jag bestämt mig för att träna in en viss sak innan jag åker tillbaka till min tränare för att faktiskt visa att Jag kan det, vi kan det! )Ja då har man tröttnat och är en "dålig" människa. När det enda man försöker bevisa att man verkligen vill?! Men så kommer vi då till ens föräldrar, om dom håller på med något liknande kan det gå ett helt halvår utan att dom gör något!? Varför? Jo för dom har så mycket "föräldrar-saker" att genomföra.. Yeah right, vad? Sitta hemma framför Tv:n? Jovisst städa,jobba, ta hand om barn.. Men vi har också andra saker vi vill göra. Men när man inte lägger ner 110 procent av sin själ i något så är man inte tillräckligt seriös och fokuserad "då kan du lika gärna skita i alltihop, du kommer inte bli något ändå isåfall"  Jag trodde föräldrar va till för att stötta..
Eller som nu, inte nog med att man inte får göra det man älskar att göra och gjort varje dag dom senaste 8 åren?! Utan man får dra omkring på en hand som inte ens känns som sin egen.. och vad hör man "åk och ta hand om din jävla häst du skiter ju fan i allt annat än dig själv!" Ursäkta men sen när har jag någonsin skitit i min häst innan. Men vilken människa som helst måste väl förstå att om man gillar det man gör och inte kan utträtta någonting pga tillexempel en skada vem fasen går och tänker "Jaja men jag kan ju alltid göra en procent av det hela" Om du spelar golf och bryter armen inte fasen sitter du och putsar på golfklubborna, och tycker att detta kan jag ju åtminstone göra så länge.. Det är ju inte det som är roligt?! Det roliga är att träna och tävla och känna att man kanske någon gång kan komma upp till domdär förväntningarna som ni äldre satt upp så oskyldigt. Nästan genomskinligt faktiskt, men dom finns där i bakhuvudet på oss alla.. Hela tiden!
Jag skulle vilja vara en perfekt dotter för en dag och se om dom inte hade hittat nya saker att irritera sig på ändå..
Jag tror nog det, därför är jag van! :)
Långtråkig dag idag. Nu är det snart imorgon och snart dagen efter det. Imorgon ska jag och Goodie till Åby. Och kanske, kanske kan jag får rida nu i en och en halv vecka i skritt kanske iaf. Tills min operation.. Det får jag istället reda på, på Torsdag! Då kommer även Martina hem! Vi har saknat dig så mycket, så nu i helgen blir det fullt upp förmodligen (man får ju passa på). Ska se att vi hittar massa bus att göra medans du är hemma!

Clever-Jenny visade sig idag också. Åt lite middag (ytterst lite) och tänkte att jag ville ut och springa. Nästan en timma efter iochfösig. Men skulle aldrig gjort det, efter halva vägen fick man fruktansvärt ont i magen. Dum som man är träder envisheten som vanligt in och man fortsätter tills man slutfört det man börjat. Ja det skulle man inte gjort nej, och jag fick lida för det. Men äntligen har det börjat släppa.. Och det första man hör när man kommer hem "Va va det jag sa!?" Tack mamma, men du har inte sagt ett ord till mig på hela dagen mer än jenny du har telefon..
Jag antar att det är en mammas uppgift att säga så!
Föräldrar -suck- fast utan dom så vore man ju inte speciellt mycket heller så! Dom vet säkert bäst!
Nu ska jag lägga mig i sängen och kolla på någon bra film var det tänkt, så nu tänker jag sluta ett tråka ut er med långa inlägg för idag iaf! :)
Kram på er.
image45
Jag saknar bara alltihop med hela bilden!
image47
En sölig och ganska uttråkad Goodie! :) Du är mannen i mitt liv ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0