Jenny M

Jag har länge undrat vart min fyrbenta lilla moppe har tagit vägen...
För er som inte visste det så skaffade jag min (andra) dressyr ponny Mistral när jag var bara 12 år.
Han var faktiskt bland det bästa som hänt mig, jag vet att denna envisa och ibland något egotrippade ponny ibland kunde driva mig till att bli fullständigt helt galen.. Men ibland kunde han också ge mig skratt så tårarna bara sprutade. Jag saknar tiden med dig.
Vi red (till er som vet lite om hästar) upp till FEI och hade faktiskt ett par placeringar där med, dock aldrig på nationellt nivå, men vi lyckades glänsa till oss ett kval till SM ett år faktiskt. Trots min envisa ponnys ålder!
Jag brukar ligga och fundera ibland på honom och hur mycket han faktiskt gav mig under de 6 åren jag hade honom, som bokstavligt talat bara skenade förbi.
Utan honom hade jag aldrig varit den ryttarn jag är idag, men jag har också tvingats kämpa för det. Blod, svett och tårar ordagrannt när det gällde den ponnyn..
För 3 år sen ungefär sålde jag honom, jag brukar inte prata om det men jag kommer fortfarande ihåg precis när vi skulle lämna han och jag bara kände att nej det här går inte, jag kan inte överge honom på detta sättet, han kommer ju aldrig förstå att jag älskar honom ändå? För jag gör verkligen det, jag älskar "min" lilla mini-briar som kunde göra mig fullständigt vansinning likså världens lyckligaste människa.

Det jag ville komma fram till egentligen var att jag faktiskt hittat hans nya ägare här via en internet sida. Jag har gått nu flera månader och funderat på att ringa. Men jag vill ju inte vara jobbig heller, han är ju trots allt inte min längre.. Dessutom skulle jag inte klara av att få höra att det var något med honom eller att dom börjar tröttna eller vad som helst. Men idag såhär sent på natten fick jag ta mig i kragen och jag har iallafall fått iväg en liten hälsning till hans nya ägare, och jag hoppas verkligen du hör av dig! Jag skulle bli så glad, han är ju trots allt 24 år nu och blir ju inte direkt yngre.

För vad det är värt, kommer jag alltid minnas dig Mistral. Jag vet att jag sa mycket dumt till dig ibland, jag vet också att du tänkte många dumma tankar om mig ibland nu ska skitungen sättas på plats? men jag vet också att innerst inne betydde jag väldigt mycket för dig och om du sen tar det gånger 100 så förstår du att du alltid kommer finnas med med alla dessa roliga minnen..
Jösses vad jag saknar dig!