Sötnos.
Som sagt var jag ute med min lurvas idag, och just idag har vi haft en sådan dag med många "förta-gången-grejer" och han har varit så himla duktig min lilla sötnos.
För det första så går han nästan helt obekymrat med träns och bett i munnen. Tillochmed valt ett tredelat bett eftersom det är det jag helst vill rida mina hästar på i framtiden. Finns ingen anledning att vänja dom vid något annat när dom ändå måste gå med det när man rider.
Vilket fall, vi följde med Rebecka och Kjarni ner till ridhuset där dom skulle träna. Där gick vi skilda vägar och jag och Dino bestämde oss (mest jag) för att ta en längre tur. Inte nog med att han nästan helt utan att protestera gick med mig trots att Kjarni gick åt andra hållet, vi mötte kort därpå en lastbil som körde som en idiot på dessa smala vägar. Vi kastade oss in i kanten och jag försökte få idioten att sakta ner men inte hellt lätt, och jo visst blev dino rädd men han blir liksom aldrig panikslagen som hästar brukar bli. Han skötte sig jättebra, det enda som är lite jobbigt är att nog halva sjömarken vet att vi är ute och går iallafall..
Gick ner och hälsade på pappa på jobbet, nere i smahället. Såhär långt ner har vi aldrig gått innan. Men inga problem för en duktig häst som Dino nej! Han fick dessutom passa på att hälsa på lite stillstående bilar som brummar och lyser vilket inte är helt lätt att acceptera när man bara är 7 månader gammal. Han är verkligen så himla duktig. Påvägen hem var han dock trött, han orkade inte ens bry sig om bilarna som körde förbi på den smala vägen. Lugn matte...
Ja, det jag vill komma fram till ä att jag har nog världens bästa och snällaste lilla ung"hingst" :)
